IP vs IRL

Innovativ Programmering i Linköping var utbildningen som förde mig till jobbet på Betsson Technologies i Stockholm. Det blev bara 2 slutförda år av 3 möjliga, men tillgodoräknande av kurser ledde till examen, efter en sejour på Ericsson. Jag var ingen stjärna i programmering när programmet påbörjades men med vilja kom åtminstone vissa framsteg.

Ett halvår som trainee där framfötterna fick visas i olika projekt ledde fram till dagen då det fasta jobbet erbjöds på riktigt. Var livrädd att inte räcka till – nu producerar mina fingrar kod på samma villkor som alla andras.

Det som brukar roa mest under tillbakablickar på studietiden är skillnader mellan verklighet och studier, vissa av dem är mer är positiva än andra. Jag har glatts åt följande:

  • Webbprogrammering

Kurserna inom webb på IP visade sig givande och de låg i framkant. Mitt team migrerar just nu över vår arkitektur till teknologier, ramverk och metodiker som IP var flera år före med.

  • Självständigheten

Vi lärde oss att vara självgående och tillägna oss kunskap genom eget efterforskande, vilket är en förutsättning om man vill utvecklas som programmerare.

  • Samarbetskulturen

Parprogrammering var ett stående inslag på IP, jämte andra agila metodiker. Det är något som vi jobbar hårt med i nuvarande teamet, och kvaliteten på kod höjs väsentligt. All kod granskas noggrant för att inte släppa ut någonting i produktion som senare måste rullas tillbaka.

 

Å andra sidan går det att önska att saker görs bättre:

  • Autentisk agil miljö

Om man tänker efter är universitetsvärlden en vattenfallskultur, där tentor är hårda deadlines. Mjukvaruvärlden rör sig i en annan riktning. Jag hade gärna sett att vi började sätta en agil kultur tidigare under utbildningen, kanske redan i första kursen. Agil utveckling är en konst som måste förfinas, ett hantverk som ska föras vidare från “mästare till gesäll”. Det gjordes försök, vi hade processen men förstod inte verktygen fullt ut.

  • Mjukvarudesign

Att vara självgående i all ära, men jag saknade grundläggande kunskaper i mjukvarudesign när jag gick ut och det känns som att även programplanen saknade sådana moment. Designmönster som SOLID och Dependency Injection är centrala begrepp i min nuvarande verksamhet, som jag inte kände till från utbildningen. Det är bra att lära sig språken och deras ord, men man måste kunna sätta ihop betydelsefulla meningar också.

  • Return of Investment (ROI)

Även detta en nyckel i utvecklingsverksamhet. Vi väljer inte ett ramverk, React eller Angular etc., av en slump; vi tror att det ger vår affär mest värde för pengarna som de investerar i vår utvecklingstid. Vi är där för att ge dem maximalt värde tillbaka på sin investering. Det agila rollspektrat med produktägare och intressenter på ena sidan och utvecklingsteam på den andra, gör dessa förhållanden tydliga. Vi lever i symbios och vår relation bygger på tillit. Konsekvenstänkandet måste leda tillbaka till varje kodrad; varje beslut behöver vara genomtänkt och prioriterat utifrån att investeraren ska få valuta för pengarna. De litar på vår kompetens och vi får betalt för att de tror att vår kompetens är den rätta.

På universitet handlar det om det andra värderingar – att klara kursen eller tentan – men det blir förhållandevis egocentrerat då man mest behöver se till sig själv, man blir beställare till sin egen utveckling genom studielånet. Livscykeln på mjukvara i produktion kan röra sig om 5-10 år, men är det 2 månader till nästa tenta ges man inte det perspektivet.

 

Några andra saker som kan vara värda att tänka på som individ innan arbetslivet hägrar är:

  • Test av koden

Kvalitet är en investering. Tester kommer spara tid, pengar, underhåll och indirekt göra kunder glada. Continous Integration som är IT-organisationers dröm, faller utan tester. Du är hantverkaren som kommer hållas ansvarig om konstruktionen rasar. Tester är en del av fundamentet.

  • Förmågan att jobba med andra människor

Alla mår bra av en prestigelös, hjälpsam atmosfär. Ditt team kommer att jobba tillsammans under en lång tid och blir en familj, det skadar ju inte om man trivs med varandra då. På Betsson samlas turkar, georgier, malteser, greker, ukrainare, ester och en mängd andra nationaliteter, ett par tusen medarbetare över halva världen under samma organisation. Man leder inte utvecklingen om inte alla strävar åt samma håll.

  • En extra ansträngning gör skillnad

Från “andra sidan” är det lättare att se hur enkelt det är att göra skillnad som utvecklare. De sökandes CV:n är 9 gånger av 10 svartvita textmassor stöpta i samma form. CV:t är det första intrycket, ansiktet utåt. En helg med kreativt CV-arbete ger resultat. Jag utsmyckade mitt CV med några Pacman-gubbar och rekryterarna blev förtjusta. Det gjorde med andra ord skillnad. Det gör alla övriga engagemang och sidoprojekt, små som stora. En personlig webbportfolio är ett exempel som gör att man sticker ut.

 

Och dessutom:

  • Du valde rätt bransch

Om du tvekar under studietiden, tveka ej mer. Alla vill ha dig …

 

Kommentera